Konsumenter vill göra hållbara val när det gäller e-handelsleveranser, men det är verkligen inte lätt i nuläget. Handeln bör tillsammans med logistikaktörerna göra det möjligt.

Fossilfria fraktalternativ som första val.

Ambitionen bör vara att konsumenten alltid har möjlighet att välja ett fossilfritt fraktalternativ för last mile och det alternativet bör vara det förvalda och billigaste i checkouten. De företag som jobbat med nudging i checkouten för att få fler att välja det miljömässigt bästa alternativet vittnar om att det är mycket framgångsrikt. En förutsättning för att e-handlarna ska lyckas erbjuda konsumenter detta är självklart att logistikaktörerna ligger i framkant och prioriterar utbyggnad av sin flotta av fossilfria fordon.

Branschstandard för ekologiskt hållbara lastmile-leveranser.

Flera logistikaktörer profilerar sina tjänster med olika former av klimat- eller miljöbeteckningar, men för konsument är det nästintill omöjligt att förstå vad dessa innebär. Vi tror att det behövs en branschstandard för vad som är en hållbar e-handelsleverans. Vi tror inte det är en enskild logistikaktör som ska sätta denna standard utan det måste ske i dialog och samverkan mellan berörda intressenter.

Emballage anpassade till varans storlek.

Den kanske vanligaste kritiken mot e-handeln är att många företag är för dåliga på att anpassa emballagen till varans storlek. Dåligt anpassade förpackningar innebär att luft utgör en allt för stor andel av fordonens utrymme. Vi välkomnar och sluter upp bakom den opinionsbildning som t ex PostNord driver kring detta och ser gärna att branschgemensamma riktlinjer etableras även för förpackningar.

I många fall innebär även emballage som är bättre anpassade till varors storlek att paket ryms i hushållens postlådor, vilket innebär att de kan delas ut vid den ordinarie utdelningen av post och/eller i samband med utdelning av morgontidningar. Det innebär att varor levereras enda hem till konsumenten i samband med en slinga som oavsett antalet försändelser ska genomföras av distributören, vilket är bra ur ett hållbarhetsperspektiv.

Synliggör returers ekologiska kostnad.

Smidig returhantering är för många e-handelsföretag en väsentlig del av affären och en förutsättning för att kunna konkurrera med fysisk handel. Framgångsrika e-handelsföretag strävar efter att hålla nere andelen returer. Vi är positiva till utvecklingen av fler digitala showroom för att ännu mer underlätta medvetna val vid beställning, men vi tror också att mer behöver göras för att minska andelen returer. Vi anser bland annat att returernas ekologiska kostnader bör synliggöras i kundkommunikationen. För att göra det möjligt är det viktig med stor transparens och tillgång av data från logistikaktörerna. Även här tror vi en branschstandard kan vara en väg framåt.

Samordning av cityleveranser.

Antalet hemleveranser I storstäder förväntas öka markant de närmaste åren. I Stockholm levererar fler än 15 olika distributörer e-handlade varor hem till hushållen. På sikt är det ur fler aspekter ohållbart att inte samordna dessa leveranser i större utsträckning än idag. Samordning av leveranser i storstäder, som t ex Älskade Stad I Stockholm, Urban Services I Arenastaden I Solna och Nordstan Cargo Bike Hub i Göteborg, bör uppmuntras och handeln bör vara med och driva, Initiera och stötta liknande Initiativ.

De senaste åren har andelen hemleveranser ökat markant på den svenska marknaden. Det är positivt och helt i linje med konsumenternas önskemål. Men för att ha kapacitet att hantera den förväntade paketvolymsökningen behövs en ny infrastruktur för hemmanära leveranser. Paketboxar med digitala lås, placerade nära eller i anslutning till konsumenters hem, är ett bra och hållbart alternativ till leveranser direkt till enskilda konsumenters hem.

Andelen paketboxar har ökat i Sverige de senaste åren, vilket är bra. Men vi tror att en utbredd infrastruktur med paketboxar i Sverige bör vara konkurrensneutral för att möta konsumenters önskemål om smidiga leveranser. Vi tror att handel bör spela en aktiv roll i utvecklingen av en sådan Infrastruktur. De är handelns kunder och leveransen är ofta den enda fysiska kontaktpunkt man har med sina kunder vid e-handeln. Handeln bör ta ökad kontroll över kundmötet vid e-handel och få ökad tillgång till den konsumentdata som är kopplad till leveranser. Vi menar därför att handel i hög grad bör vara involverade i eventuell drift, ägarskap och förvaltning av en eventuell organisation som driver ny Infrastruktur enligt ovan.

Flertalet konsumenter föredrar att få e-handelspaket levererade så nära sitt boende som möjligt. På landsbygden erbjuds hemleveranser främst i form av lantbrevbäring. Vid kommande översyn av postregleringen är det viktigt att slå vakt om lantbrevbäringen. Servicenivån och marknadsföring av möjlighet att få paket utkörda via lantbrevbäring bör snarare utvecklas än försämras. Den bör vara tydligt kommunicerad av den operatör som är utsedd av PTS att upprätthålla den samhällsomfattande posttjänsten.

Hög servicenivå på landsbygden säkerställs främst genom att flera servicefunktioner samordnas hos t ex lanthandeln. Vi är positiva till en ökad samordning av leveranser till paketombud på landsbygden. Vi tror dock inte det behövs nya mellanhänder i logistikkedjan för att säkra detta utan det bör ske genom att befintliga aktörer samordnar sina transporter. Vid en sådan samordning är det viktigt att inte äventyra konkurrensen på leveransområdet. Den ökade konkurrensen är till stor del anledningen till den positiva utveckling inom e-handelsleveranser som vi har sett de senaste åren.

För att e-handel som försäljningskanal ska kunna konkurrera med fysiska butiker alla dagar i veckan, och för att de fysiska och digitala kanalerna ska kunna samspela sömlöst, måste hela logistikkedjan vara igång sju dagar I veckan.

Fler logistikaktörer måste öppna upp sin produktion på helger och olika former av leveranser behöver ske till konsumenterna även på lördagar och söndagar, i fler städer än i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Det måste vara enkelt för handlare att kommunicera till konsumenter när leveranser kan ske på helger. Idag saknas till exempel ofta API:er som gör att handlare kan kommunicera i sina checkouter när och var leveranser sker till paketombud på helger.

Dialog, samverkan och planering av julhandelns leveranser måste påbörjas direkt efter avslutad julhandel och ske betydligt mer strukturerat från logistikföretagen än vad som är fallet i nuläget. Det gäller inte minst metoden för att inhämta prognoser. Det bör också finnas ekonomiska incitament från logisitkaktörer för företag som lämnar träffsäkra prognoser.

Det är också önskvärt att logistikaktörerna underlättar för företagen att lämna närprogonoser. Det kan till exempel ske genom att skapa API:er som e-handelsföretag kan implementera som gör att redan efter konsumenten lämnat kassan kan logistikaktören realtidsövervaka antalet genomförda köp med vald leveransmetod.

För att öka kapacitet hos paketombud – och skapa en bättre konsumentupplevelse – bör logistikaktörerna samarbeta mer med franschisetagare för att skapa Incitatament för konsument att hämta sina paket snabbt.

Sist men inte minst; i flertalet branscher innebär ökade volymer lägre pris. Svensk Digital Handel anser inte att det är rimligt att logistikaktörer höjer priser generellt under peakperiod. Det bör snarare finnas ekonomiska incitament för de företag som underlättar för logistikaktörerna under peakperiod.